Hur göra för att utveckla rektors pedagogiska ledarskap samt bygga förutsättningar för att driva skolutveckling
I styrdokumenten i form av både Lgr11 och Skollagen (2010:800) blir rektors ledarskap ytterligare förtydligat. Hur ser detta förtydligade uppdrag ut i realiteten i den moderna Svenska skolan?
Handlar det om att vara ute konkret i klassrum och undervisningssituationer med kvalitativa verksamhetsnära observationer mer än man varit tidigare och vara en förtydligad pedagogisk ledare på så sätt?
Värt att nämna i sammanhanget så nämns rektor över 100 gånger i Skollagen (2010:800) vilket inte direkt har minskat arbetsbelastningen och definitivt inte ansvaret om man säger som så.
För att klara uppdraget och att utveckla rektors pedagogiska ledarskap krävs det, förutom att man som rektor förser sig med duktigt folk kring sig, enligt mitt sätt att se det hela på en lärande organisation som genererar gemensam tid, en gemensam pedagogisk grundsyn med en välprocessad bedömningspolicy, ett tillsammans perspektiv och ett stort hjärta som hela tiden vill ta till sig och kunna/våga sortera bland all ny forskning och nya rön.
Nedan kommer jag att redogöra för ovanstående fyra punkter;
En lärande organisation som genererar gemensam tid
I grund och botten uppfattas det i allmänhet att i skolans värld så räcker inte tiden till pga av en mängd olika faktorer. Pedagoger som möts i klassrumsdörren eller i korridoren måste där och då snabbt avhandla vad det nu än månde vara såsom exempelvis något elevärende eller utbyte av information man annars inte hinner med.
Känslan som pedagog att känna sig otillräcklig och att ständigt befinna sig i ett ekorrhjul blir i en sådan organisation, vilken jag tror är otroligt vanlig i dagens svenska skola, allt annat än lärande och utvecklande.
I Skollagen (2010:800) är ett helt kapitel tillägnat ”Trygghet och studiero” (kap5) och det riskerar att bli varken trygghet eller studiero om pedagoger känner sig ständigt stressade vilket självfallet läcker över på eleverna. Hur göra då för att komma runt allt ovan och som gynnar den lärande organisationen genom att finna gemensam tid?
På Högstadiet på Magnarps skola i Ängelholms kommun har vi, all skolpersonal med inflytande av eleverna och i samråd med vårdnadshavarna, tagit ett första steg mot en modell som genererar i enormt mycket gemensam tid för pedagogerna samtidigt som det även gynnar kunskapsinhämtningen hos eleverna (enligt kartläggningar som gjorts). Vi har nämligen samlat ihop lektionerna till långa sköna undervisningspass vilket gynnar alla elever. Man hinner bli färdig samtidigt som man hinner borra djupare.
En skoldag på Magnarps skola högstadie ser för eleven ut som så att halva dagen har eleven ett långt teoretiskt (ma/sv/so/no/en) undervisningspass medan den andra halvan av dagen har eleven moderna språk eller praktisk-estetisk verksamhet. Då lärarna är schemalagda samtidigt har de också sin arbetsplatsförlagda tid samtidigt mellan 15-20 klocktimmar på plats.
Detta genererar otroliga möjligheter för att uträtta storverk genom att alla spontanmöten som beskrivits ovan inte behövs utan man kan i lugn o ro ta och diskutera/reflektera/föra pedagogiska samtal tillsammans i arbetslaget en halv dag om dagen-vilka fantastiska förutsättningar för skolutveckling!
Snacka om förutsättningar för en lärande organisation! Detta ger också rektor en fantastisk möjlighet att vara pedagogisk ledare genom att både ha skapat gemensam tid åt pedagogerna samt förutsättningar för att rektor varje dag har möjlighet att föra pedagogiska samtal både enskilt och i arbetslaget med pedagogerna utan att det måste forceras fram tid. Reflektioner och pedagogiska samtal skall ta och tar tid!
Att vi sedan även har gemensam förmiddagsrast för hela skolan samtidigt och morgonmöte för all personal varje fredag förutom de ordinära konferenserna försämrar inte direkt förutsättningarna för den lärande organisationen i allmänhet och utvecklingen av rektors pedagogiska ledarskap i synnerhet.
En gemensam pedagogisk grundsyn
Med förhållandevis mycket gemensam tid för pedagogerna ligger själva fundamentet klart för den lärande organisationen som enligt mitt synsätt genererar i en utveckling av rektors pedagogiska ledarskap. Att även ha en gemensam pedagogisk grundsyn och en genomarbetad bedömningspolicy i bedömning för lärandes anda på en skola är också av yttersta vikt för att utveckla både den lärande organisationen samt rektors pedagogiska ledarskap.
Karlstads Hans-Åke Scherp menar att det pedagogiska ledarskapet består i alla möten och samtal, planerade, spontana, korta, långa, på exp eller i korridoren mm mm man som rektor har varje dag hela tiden. ”Allt rektor gör är pedagogiskt ledarskap….möjligtvis kanske inte brandskyddsarbetet” sa Scherp på skoledarkonferensen på Tylösand i Halmstad i höstas. Scherp menade också på att en skolas organisation består av en arbetsorganisation och en utvecklingsorganisation.
- I arbetsorganisationen hanterar rektor tillsammans med den styrgruppen frågor som schema, tjänstefördelning, arbetsmiljö, brandskydd, ekonomi mm, mm.
- I utvecklingsorganisationen hanterar rektor de pedagogiska frågeställningarna tillsammans med styrgruppen för utv. org.
Här kan man verkligen tala om ett utvecklat pedagogiskt ledarskap för rektor! Det är viktigt att styrgruppen här, tillsammans med övriga kollegiet självfallet, skapar en gemensam pedagogisk grundsyn och en bedömningspolicy efter Docent Christian Lundahls Bedömning för Lärande metoder vilket Hatties studie belyser som den största påverkansfaktorn för högre måluppfyllelse. Detta trycker även Scherp på; ”att ha en gemensam vision om hur undervisning skall bedrivas är en förutsättning för framgång”. Processandet både i styrgrupp och i kollegiet är en otroligt häftig process i det gemensamma lärandet och där och då är det verkligen tal om en utveckling av rektors pedagogiska ledarskap!
Ett tillsammansperspektiv
Det tredje benet av fyra för att utveckla rektors pedagogiska ledarskap anser jag vara att man på enheten har ett tillsammansperspektiv vilket till vissa delar redan är beskrivet ovan. Med det menar jag att man inom enheten har högt till tak och verkligen kan stöta och blöta saker i den gemensamma lärandeprocessen samtidigt som när man väl kommit överrens (eller inte) så håller man sig till det beslut som är tagit. Allting går i vågor, framförallt livet, och då är det viktigt att man har kollegor kring sig som stöttar i vått och torrt och att man som kollegor och medmänniskor verkligen ser varandra. Att även ha en ledare som ser sin medarbetare är en grundförutsättning anser jag för en framgångsrik organisation och även här tangerar det hela rektors pedagogiska ledarskap.
Ett stort hjärta som hela tiden vill ta till sig och kunna/våga sortera bland all ny forskning och nya rön.
Den sista aspekten kan man koka ner och sammanfatta till att rektor måste, precis som pedagogerna, vara en tusenkonstnär i sitt hantverk där ledord som flexibilitet, lyhördhet, engagemang, kunnighet, empati, modighet och entusiasm väger tugnt för att kunna driva en skola och vara den pedagogiske ledaren. Listan över ledorden hade kunnats göra hur lång som helst men de jag tog med anser jag vara de viktigaste för att utveckla rektors pedagogiska ledarskap. Nedan redogörs mycket kort vad jag menar med de olika orden i ljuset av rektors pedagogiska ledarskap;
Flexibilitet - är något man ständigt måste visa i skolvärldens enorma flöde.
Lyhördhet - är viktigt då man som rektor verkligen måste lyssna av och ta till sig vad som sägs från pedagoger och elever.
Engagemang - en självklarhet för rektor anser jag. Är man inte engagerad som pedagogiskledare så blir inte organisationen oftast det heller.
Kunnighet - att vara inne på sista året på det statliga rektorsprogrammet är en ynnest för en annan. Vilken utbildning det är och har varit! Allt det senaste och i dessa reformtider kunde inte tidpunkten varit bättre. Att hela tiden vilja utvecklas och ta sig till ny kunskap och kunna sortera densamma ingår också i denna punkt.
Empati - är en förmåga som man aldrig kan få för mycket av. Hela värdegrunden bygger på detta!
Modighet - att våga utvecklas och att ta beslut är en förutsättning för rektors pedagogiska ledarskap.
Entusiasm - tangerar engagemang men att kunna entusiasmiera medarbetarna är också en del i rektors pedagogiska ledarskap.
Allt ovan går att summera i mantrat vi har på Magnarps skola inför Ängelholm kommuns satsning på en dator per elev och i vår resa mot den omdefinierade skolan; Bedömning för lärande+Entreprenöriellt förhållningssätt+IKT=Sant!
Detta var mina tankar och funderingar om hur man kan utveckla och bedriva rektors pedagogiska ledarskap. Mycket är säkert självklarheter för de flesta och det finns miljoner saker till att ta upp men i det stora hela är det såhär jag tänker och att dela med sig är en av de viktigaste framgångsfaktorerna som finns.
Svensk skola är på gång! Vi har världens viktigaste och roligaste jobb! Tillsammans i det gemensamma lärandet tar vi oss till framtiden som är nu!
/Fredrik Andersson, rektor Magnarps skola, Ängelholms kommun
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar