Att ha roligt på jobbet OCH ha ett roligt jobb
De flesta av oss vuxna har ett jobb att gå till. Somliga älskar sitt jobb, medan andra ser sitt jobb mest som en inkomstkälla. Eftersom vi spenderar en stor del av våra liv på våra jobb, är det viktigt att man har kul på jobbet eller har ett kul jobb. Helst både och. Jag har en känsla av att om man gillar sitt jobb, gör man ett bra jobb. Det innebär att om man kan arbeta för att öka arbetsglädjen, blir resultatet bättre. I näringslivet skulle man ha uttryckt sig att det är lönsamt att ha hög arbetsglädje bland de anställda.
Hur kan man som ledare förhålla sig för att skapa arbetsglädje i en organisation som skolan? Behövs det? Gillar inte alla som arbetar i skolan sitt jobb? Finns det inte redan många som har en inre drivkraft och vill göra sitt bästa på jobbat? Jo, det tror jag. Det har jag sett på så många skolor. För några år sedan bestämde jag mig för att vara en chef som tar arbetsglädjen på allvar. Allt jag har läst kring ämnet arbetsglädje har fått mig att inse att jag tidigare har tagit arbetsglädjen för given och därmed inte uppmärksammat vilken viktig förutsättning och kraft den är för att nå framgång.
Om man ska utgå från vetenskapliga teorier om vad som ger arbetsglädje, räcker det inte med att förändra arbetsvillkoren, t.ex. högre lön eller ett bekvämare schema. Individen själv måste även uppleva tillfredsställelse av arbetet genom motivationsfaktorerna, för att uppnå en känsla av att växa. Jag vill få människor att växa. En av mina största drivkrafter är att just se människor växa och utvecklas.
Ledarskapets betydelse för upplevd arbetsglädje
Relationen till sin chef har avgörande betydelse för hur man mår på jobbet. Det finns gott om exempel där man kommit fram till att ledarens uppmärksamhet av den anställde är viktig för att uppleva tillfredsställelse i sitt arbete. Man slår fast att faktorer som delaktighet i beslut, trivsel på arbetsplatsen, förståelse av mål och feedback från ledningen om deras uppdrag och hur de utförde det, var viktiga komponenter för hålla sig frisk. Det finns en rad ledarskapsteorier som också hävdar att motivation, arbetslust och upplevd arbetsglädje är nära sammankopplat med ledarens tilltro till den anställdes förmåga att ta ansvar. Humanistiskt ledarskap och transformativt ledarskap är båda exempel på ledarstilar där man som ledare agerar stödjande och uppskattande för att främja motivationen.
Transformativt ledarskap beskrivs som ledarens påverkan av de ledda, vilka känner tillit, beundran, lojalitet, respekt till ledaren och är motiverade till att göra mer än vad som förväntas av dem. Ledaren transformerar och motiverar de ledda genom att:
1. Göra de ledda mer medvetna om vikten av resultat.
2. Förmå de ledda att lägga sina egna intressen åt sidan för organisationens bästa.
3. Aktivera de leddas högre behov.
Gary A Yukl är en professor som skrivit boken Leadership in organizaitions, han tar upp ett antal guidelines för en ledare att ta hänsyn till. Bland annat säger han att det är viktigt med en tydlig vision och att ledaren ska förklara visionen så att alla förstår. Ledarens uppgift är också att utforma en strategi för att visionen ska nås. Den ska inte i detalj ange vilka aktiviteter som ska utföras, det är medarbetarnas uppgift att ta bestämma. På detta sätt inbjuds medarbetarna till delaktighet och ledaren förutsätter att alla vill och kan, vilket borde gynna arbetsglädjen.
Bosse Angerlöw har skrivit en bok om arbetsglädje. Uppskattande och stödjande ledarskap innebär enligt honom att ledaren:
- har positiva förväntningar och vågar lita på sin personal.
- lyssnar på och uppmuntrar initiativ från personalen
- skapar tillfällen för samtal om såväl glädjeämnen som svårigheter i arbetet
- uppmuntrar och visar medarbetarna sin uppskattning
- ger fyllig information om verksamheten, dess mål och utvecklingsbehov
- ger medarbetarna återkoppling för att dessa ska veta om de gör ett bra jobb och hur de ska kunna komma vidare i sin kompetensutveckling.
Jag tycker att den uppskattning man visar ska vara äkta för då upplevs den bäst av mottagaren. Min uppgift som ledare blir då att leta guldkorn även hos dem som jag anser inte arbetar på bästa sätt, ge dem uppskattning för det de gör bra och bygga vidare på deras styrkor. Att kommunicera uppdraget så att förståelse nås och hitta de drivkrafter hos varje individ som får henne att arbeta för organisationen. Allt detta är ett processarbete som tar tid. Om man ska orka hantera pågående processer samtidigt som vardagsadministrationen växer, måste man se till att må bra själv först. Jag hörde någon som uttryckte det så här: Tänk på vad flygvärdinnorna säger i säkerhetsgenomgången, hjälp dig själv först på med syrgasmasken innan du hjälper ditt barn.
Det hade varit intressant att se vilket ledarskap som skulle leda till bäst resultat i fråga om att skapa hög arbetsglädje. Men det är en omöjlighet att jämföra resultatet av stilarna, beroende på de olika förutsättningar som råder på olika arbetsplatser. Eftersom varje organisation är unik och varje individ i organisationen är också unik, går det inte att skapa två exakt lika uppsättningar. Själv tror jag att man som ledare inte ska låsa sig vid en stil eller teori. Det gäller att ha kunskap och kompetens om olika sätt att leda, olika sätt att bemöta såväl individer som organisationer i olika situationer. Det är ledarens profession att bedöma vilket sätt den ska inta vid varje specifikt tillfälle.
En annan viktig faktor är förebildligheten. Som chef är man alltid tongivande och normbildande på en arbetsplats. Därför är det viktigt att man som ledare blir en förebild för arbetsglädjen om man vill arbeta med den. Det kan innebära att man initierar diskussioner om arbetsglädjens betydelse, undersöker arbetsglädjen och aktivt arbetar för att främja arbetsglädjen. Att uppleva arbetsglädje är en känsla av att lyckas. Därför är det ett viktigt redskap för en ledare är att skapa och uppmärksamma framgångar.
Konkret exempel på hur man kan inleda möten:
”Vad har fungerat bra sedan vi träffades förra gången?"
”Vad är ni stolta över att ni har uträttat sedan vi möttes förra gången?” Genom att lyfta upp det som fungerar bra, får man en känsla av nöjdhet, glädje och stolthet. Ett annat exempel är att bli guldkornsletare eller möjlighetsletare. Det innebär att man uppmärksammar små vardagliga positiva händelser som annars skulle gå obemärkt förbi och glömmas bort.
Avslutningsvis vill jag bjuda på några av de guldkorn jag hittar i min vardag, på mina skolor.
- Jag möts alltid av någon med ett leende och ett hej Carolina!
- Eleverna bryr sig om en död snigel och ger den en värdig begravning.
- En flicka kommer fram till mig och berättar att hon känner sig duktig på engelska nu.
- En lärare spelar in en film på sig själv sjungandes och spelandes på en ukulele
- Eleverna kramar mattanten i köket varje dag och tackar för god skolmat.
- Plötsligt får man en inbjudan till disco och popcorn.
- Eleverna löste på egen hand ett fiffigt sätt sina bekymmer på bandyplan
- Föräldrar tackar för ett varmt och trevligt bemötande
- Föräldrar ringer och är tacksamma för att deras barn får den hjälp de behöver
- Föräldrar samlas på skolgården och småpratar innan skolan.
- Blomsterkrukor och annat pynt får stå kvar utomhus utan att det förstörs
- Elever i klass 6 älskar att samlas på mattan i klassrummet
- Personal hittar på små bus och överraskningar till barnen
- Luciatåget rappar sånger och stampar i golvet som takt
- Läroplanens förmågor finns laminerade och tydligt uppsatta i klassrummen
- Lärarna hjälps åt med planeringar och bedömningar
- I personalrummet hörs det skratt
- På lektioner hörs det skratt
- Fritids har utelekar tillsammans med alla barn varje dag
- Det byggs, ritas, skrivs, tänks, produceras, skapas, funderas, analyseras, kommuniceras, gymnastiseras, balanseras, spelas, tränas och utvecklas överallt.
Det är i skolan det händer. Varje dag händer det små underverk. Människor växer och lär av varandra. Jag älskar att se det där leendet som spricker upp i ett ansikte, då känslan av att lyckas infinner sig.
Carolina Thornström
Rektor
Löderup och Glemminge skola, Ystads Kommun
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar